ABSORPTION Upptag av en aktiv substans i kroppen, exempelvis genom magtarmkanalen eller huden.
ADME Preklinisk testning av en substans för studier av upptag och distribution, metabolism, utsöndring och toxicitet. Förkortning av absorption, distribution, metabolism och exkretion.
AGONIST En substans med stimulerande verkan.
ANTAGONIST En substans med hämmande verkan.
ATEROSKLEROS Förträngande fettansamling och förkalkning i blodkärlsväggarna. Se åderförkalkning.
BLODGLUKOS Socker i blodet.
BIOTILLGÄNGLIGHET Beskriver hur stor del av en aktiv substans som tas upp i kroppen efter att ha passerat bland annat tarm och lever.
CD Candidate drug – se läkemedelskandidat.
DUBBELBLIND Varken patient eller administrerande läkare eller sköterska i
klinisk studie vet vad som ges till patienten (oftast antingen placebo eller aktiv substans), men kan till exempel även vara olika läkemedel som jämförs).
DYSLIPIDEMI Obalans i lipid/kolesterolmetabolism.
ER BETA En ny form av östrogenreceptorn vars upptäckt kan leda till nya behandlingsprinciper för kvinnosjukdomar, inflammatoriska tillstånd och cancer.
FARMAKOKINETIK Studier av hur ett läkemedel tas upp, bryts ned och utsöndras.
FAS IA En första klinisk studiefas där läkemedlet ges som en enkel dos till friska
frivilliga försökspersoner och som primärt syftar till att studera säkerhet och farmakokinetik hos en läkemedelskandidat.
FAS IB Har samma målsättning som fas Ia men innebär upprepad dosering under några veckors tid.
FAS II Första kliniska studier i vald patientkategori för vilka läkemedelskandidaten utvärderas. Syftar primärt till att finna dos för att säkerställa effekt och säkerhet inför fas III-studier.
FAS III Kliniska studier på stor patientpopulation för vilken ett läkemedel utvecklas. Primärt syfte att säkerställa säkerhet och konfirmera effekt i stor databas av vald patientgrupp under lång tids behandling. Denna del av klinisk utveckling syftar till att säkerställa att produkt som lanseras är säker för vald patientkategori i klinisk praxis.
GLUKOKORTIKOID Det hormon som är den naturliga liganden till glukokortikoidreceptorn och som produceras i binjurebarken. Även kallat binjurebarkshormon. Hormonet reglerar kroppens användning av kolhydrater, fett och proteiner och är en normal reaktion på stress.
GLUKOKORTIKOIDRECEPTOR (GR) Receptorn för glukokortikoidhormon.
HORMON En substans som bl a utsöndras av kroppens körtlar och förs med
blodet till olika organ där den utövar olika effekter.
HYPERKOLESTEROLEMI (HÖGT KOLESTEROL) Förhöjda nivåer av blodfetter, kolesterol.
HYPERLIPIDEMI Höga blodfetter.
IND Investigational New Drug, ansökan om att få starta kliniska studier, dvs. tester av ett läkemedel på människor.
INDIKATION I medicinsk terminologi ett uttryck för en sjukdom eller patientkategori.
INSULIN Det hormon som reglerar nivån av blodsocker och upptag av blodsocker i vävnaderna.
KARDIOVASKULÄRA SJUKDOMAR (HJÄRT-KÄRLSJUKDOMAR) Exempel
på sjukdomar som tillhör gruppen hjärtkärlsjukdomar är hjärtsvikt och hjärtarytmi (avvikelse från den normala hjärtrytmen, sinusrytmen). En riskfaktor för hjärtsjukdomar är högt kolesterol.
KLINISK STUDIE Tester och utvärdering av läkemedel på människor.
LDL Low Density lipoproteinpartiklar (det ”onda kolesterolet”).
LEVERSELEKTIV En substans som framför allt är verksam i levern.
LIGAND En substans, till exempel ett hormon, som binder till ett receptorprotein.
LIPIDER Fetter.
LXR Lever X-receptorn reglerar kolesterolmetabolismen och är målprotein för nya läkemedel mot åderförkalkning.
LÄKEMEDELSKANDIDAT En substans som har önskade egenskaper i relevanta djurmodeller och som därför utvecklas vidare mot klinisk utveckling.
NCE New Chemical Entity – ny kemisk substans.
NDA Ansökan om att få registrera ett nytt läkemedel.
NUKLEÄRA RECEPTORER Receptorer i en cell som binder till ligander (ofta hormoner) och aktiverar gentranskriptionen.
ORPHAN DRUG (SÄRLÄKEMEDEL) Läkemedel för en sällsynt sjukdom med stora behandlingsbehov och där läkemedelsmyndigheten beviljar det utvecklande bolaget ensamrätt på marknaden under några år.
PLACEBO Kontroll vid kliniska studier utan förväntad medicinsk effekt. Kallas
ofta för ”sockerpiller”, men består ej av socker, utan utgörs oftast av principiellt samma grundkomponenter som studerad läkemedelssubstans (dvs innehåll i en tablett eller en lösning som ges tillsammans med läkemedlet), dock utan tillsats av den aktiva delen av läkemedlet. Skall förpackas så att det liknar den utvärderade substansen i största möjliga utsträckning.
PLASMAAFERES En procedur som renar blodet från förhöjda nivåer av blodfetter.
PPAR ”Peroxisome Proliferator Acitivated Receptor” finns i olika former och
är i läkemedelssammanhang viktiga som målproteiner för behandling av typ
2-diabetes.
PREKLINISK UTVECKLING Utvecklingen fram till dess att tillstånd beviljas att testa en läkemedelssubstans på människor.
PROOF OF CONCEPT Ett bevis för att läkemedlet har avsedd effekt på patienter.
RANDOMISERAD Slumpmässigt fördelad.
RECEPTOR Ett protein på cellens yta eller inne i cellen (kärnreceptor) som
känner igen och binder till ligander, t ex steroidhormoner.
SKÖLDKÖRTELHORMON Ett hormon innehållande jod som produceras av och utsöndras från sköldkörteln. Kallas även thyroideahormon och är nödvändigt för normal metabolism samt mental och fysisk utveckling.
STAD Selektiv sköldkörtelhormonagonist för behandling av dyslipidemi.
STATIN Läkemedel som används för att sänka höga kolesterolvärden i blodet.
STRUKTURBASERAD LÄKEMEDELSDESIGN Design av läkemedelssubstanser baserad på den tredimensionella strukturen hos t ex ett receptorprotein.
STRUKTURBIOLOGI Studier av proteiners struktur och funktion.
SYNTES AV SUBSTANSER Kemisk framställning av substanser.
TERAPEUTISKT DOSINTERVALL Dosintervall vid vilket ett läkemedel förväntas ge effekt men minimal risk för oönskade bieffekter.
TERAPI Behandlingsform av en sjukdom.
TOXICITET Giftighet.
TRIGLYCERIDER Fett som består av glycerol och fettsyror.
TYP 2-DIABETES En typ av diabetes som utvecklas hos vuxna och ofta överviktiga patienter.
VÄVNAD En grupp celler med specialiserad funktion. Cellerna kan vara av samma typ eller av olika typer. Ett organ består av flera aggregerade vävnader.
ÅDERFÖRKALKNING Åderförkalkning uppkommer genom en inlagring av fettlika molekyler, såsom kolesterol och kalcium. Förloppet kan börja tidigt i livet och medför med tiden uppbyggnad av förhårdnader, så kallad plack. Resultatet blir en begränsning av blodflödet, särskilt i artärerna och i områden där blodkärlen förgrenar sig. Dessa “plack” kan brista och ge upphov till blodproppar. När detta inträffar i hjärtat blir resultatet en hjärtattack och om det sker i hjärnan uppstår i stället en stroke. Blodflödet i extremiteterna kan också begränsas, vilket medför smärta vid motion och kroppsrörelse. Se ateroskleros.
ÖSTROGEN Ett kvinnligt könshormon.